Bli medlem

cabernet sauvignon

Källa: Munskänken 2021-06 Ulf Jansson. Cabernet sauvignon är en korsning av cabernet franc och sauvignon blanc och vilken begåvad telning sen. Ingen annan rödvinsdruva ger så många karaktärsfulla viner från så många olika distrikt. Cabernetvinet med doft av svarta vinbär och ek och tydligt strukturerad smak är för många modellen för hur ett rödvin ska smaka.

Historia

Druvsorten tros ha uppkommit någonstans i Bordeaux. Hur länge den funnits vet man inte men den är belagd sedan 1700-talet. Så sent som vid 1800-talets mitt odlades ett trettiotal druvsorter för rött vin i distriktet. Ungefär vid den tiden började cabernet sauvignon bli alltmer populär och i och med omplanteringen efter vinlusens härjningar blev den en ledande druvsort. Merlot upptar visserligen större areal men cabernet har det största ryktet.

Spridning

Cabernet sauvignon är en robust men sent mognande druvsort som behöver mycket värme för att druvorna ska mogna ordentligt. Å andra sidan står sig stockarna bra med sin hårda ved under kalla vintrar. Druvsorten är lätt att vinifiera och vinerna vinner på ekfatslagring, gärna i barriqueform. Cabernet sauvignon ger fina viner på många ställen i världen. Liksom sauvignon blanc uttrycker den dock främst sin druvkaraktär. Medan det är lätt att känna igen ett cabernet sauvignonvin, är det ofta svårt att placera var vinet vuxit. Vinerna varierar dock en del med klimatet och man talar ibland om svalodlade respektive varmodlade viner.

Doft och smak

Druvor med otillräcklig mognad, antingen det beror på för svala vingårdar, fel sorts uppbindning, för tidig skörd eller något annat, ger viner med överdrivet vegetativa aromer som grön paprika, gräs och haricots verts samtidigt som kroppen är tunn och syrorna känns råa. Får druvorna mogna ut kommer de klassiska svartvinbärstonerna fram, här och där i kombination med ceder, örter, eukalyptus och annat. Nu fylls hålet i mittsmaken igen och även om garv- och fruktsyrorna fortfarande är tydliga är de inte längre aggressiva. Druvor som odlats riktigt varmt och snabbt nått hög mognad ger ofta viner med syltiga aromer av mörka bär och plommontoner samtidigt som strävheten kan vara inlindad och syran så mjuk att vinet förlorat sin fräschör. Mer regionalt förknippade aromer är ceder och blyertspenna för Bordeaux, körsbär för Italien och mint och eukalyptus för delar av både Australien och Kalifornien.

Övrigt

Hemma i Bordeaux blandas cabernet sauvignon i princip alltid med andra druvor, antingen den utgör ryggraden i ett vin så som ofta i Médoc och Graves, eller bara är komplement till merlot. Druvrena cabernetviner hittar man främst i Nya världens vindistrikt, men även där kompletteras ibland med andra bordeauxdruvor. Och att blanda cabernet med shiraz är sedan länge etablerat i Australien. Druvsorten används också som s k förbättringsdruva i många etablerade vindistrikt. Toscana är kanske det mest kända exemplet där cabernet sauvignon står för många supertoscanaviner med eller utan hjälp av sangiovese. Och det är inte helt ovanligt med några procent cabernet i en vanlig chianti. Cabernetviner är klassiska lagringsviner. Riktigt högklassiga bordeauxer från stora år vinner i komplexitet och ness under 20–30 år och håller mycket längre än så. På motsvarande sätt utvecklas toppcabbarna från Napa Valley och Australien. Ett hyfsat bordeauxslott klarar gladeligen 10–15 år i en bra källare medan enklare cabernetviner många gånger vinner på ett par års lagring.

Bedömda viner

Gå till Vinlocus för att se fler viner