Frankrike, Bordeaux

Allmänt

Bordeaux är kanske världens mest kända vindistrikt och troligtvis det förnämsta rödvindistriktet alla kategorier. Distriktet är mest känt för sina röda, robusta och långlivade viner. Eftersom ca 90 % av Bordeaux`s produktion utgörs av röda viner är det inte så konstigt att det är det som man förknippas med i första hand men i området finns över 50 appelationer som även täcker in vita viner (torra till söta), mousserande, rosè och destillerat vin. Bordeaux historia, som ett av de ledande områdena inom vinproduktion, sträcker sig långt tillbaka i tiden.

Historia

Över 2000 år sedan – Kelter eller möjligtvis Romare var de första att plantera vinstockar i området 300-talet – Poeten Ausonius (310-393 e kr) var den förste som omnämnde vinerna från Bordeaux i skrift, han har även gett namn åt slottet Chateau Ausone i St. Emilion 1152 – Eleonora, drottningen av Frankrike, gifter sig med med den engelske kronprinsen Henry. Med henne följer Akvitanien och Poitou (bl.a. Bordeaux och Cognac) 1154 – Henry blir engelsk kung, de får 8 barn varav Richard Lejonhjärta är den mest kända 1203 - Johan, ett av Henrys andra barn är kung. Han ger Bordeaux tullfrihet till England. Här börjar Bordeaux första internationella storhetstid. Under 1200-talet exporteras årligen ca 80000 tonneaux till England (1 tonneaux = 4 barriquer = 900 liter) Engelsmännen kallade vinet för Claret. 1453 – Bordeaux införlivas i Frankrike vid det ”hundraåriga krigets” slut, det leder till en markant nedgång i exporten. 1600-talet – Hansan börjar idka handel med Bordeaux. Médoc är fortfarande ett träsk men börjar dräneras och dikas ut av holländare i slutet av 1600-talet. 1855 – Vid världsutställningen 1855 i Paris, den andra i ordningen, klassificeras Bordeauxvinerna (Médoc och Graves) vilket leder till en enorm uppmärksamhet. Den klassificeringen gäller än i dag. 1860-talet – Vinlusens härjningar innebär ett stort avbräck liksom på de flesta andra områden i gamla världen. 1940-talet – Bordeaux börjar återigen få stor internationell status. En ny storhetstid, som varar än, tar fart. 1955 – St. Emilion genomför en klassificering av sina vingårdar 1973 – Chateau Mouton-Rothschild upphöjs till 1:a Cru

Vinlagar

Vinodlingen och produktionen i Frankrike kontrolleras av Institut National des Appellations d`Origin (INAO). Frankrikes vinlagstiftning följer EUs övergripande regelverk. Från augusti 2009 ska de nya beteckningarna gälla. Man stöter givetvis på de gamla beteckningarna på flaskor från tidigare årgångar än 2009 men även efter kan man se AOC och även AOC-AOP på en del viner. Frankrikes viner delas in i 3 klasser. AOP (AOC) – Är den högsta klassen. Den garanterar vinets geografiska ursprung, druvsorter, skördeuttag, alkoholhalt, produktionsmetoder osv. I Bordeaux är ca 98% av allt vin i denna klass. IGP – Är oftast enklare viner. De kommer också från ett geografiskt avgränsat område men är inte lika hårt reglerade i övrigt. Oftast är det druvsammansättningen som inte håller AOP-klass. Vin de France – Den lägsta klassen, vin utan geografisk beteckning (mer än Frankrike). Här är restriktionerna än mindre. Det finns nästan 60 unika appellationer i Bordeaux, flera av dem har tillåtelse att göra flera olika viner. - Regionala appellationer Det finns fyra regionala AOP som är tillåtna i hela Bordeaux AOP Bordeaux för både röda, rosé/Clairet (inte Claret) och vita (torra = sec, halvtorra och söta) viner. AOP Bordeaux Supérieur för röda och söta vita. Den innefattar samma geografiska område men har högre kvalitetskrav gällande bl.a. skördeuttag, lagring och alkoholhalt. AOP Bordeaux Supérieur Blanc för söta vita viner AOP Crémant de Bordeaux för mousserande vitt gjort på den traditionella metoden Eftersom ca 98% av Bordeaux produktion är AOP-viner. Man stöter m.a.o. sällan på annat än AOP-viner från Bordeaux.

Geografi

Det finns 6 kommunappellationer i Haut-Medoc, de fyra främsta är St-Estèphe som är den nordligaste av de fyra. Högre andel lera och lite större andel Merlot. Fylliga och robusta viner. 5 klassade slott Paullac med det tjockaste lagret grus och det högsta anseendet i hela Bordeaux med hela tre Premier Cru-slott. Viner med stor lagringspotential. Saint-Julien producerar minst volym av de fyra. Eleganta viner, fem andra cru-slott Margaux som är den största av de fyra har ofta kalkstensgrund med grusig jordmån med inblandning av sand. Större variation på vinerna. Totalt 21 klassificerade slott varav ett Premier Cru. Graves producerar 2/3 rött och 1/3 vitt vin. Graves fick sin första egna klassificering för röda och torra vita viner 1953. Idag har totalt 16 vingårdar cru classé-status för sina röda och/eller vita viner. Pessac-Léognan som är en del av Graves fick en egen appellation 1987 där återfinns samtliga 16. AOP Sauternes utgör en egen appellation för enbart söta vita viner. Vinerna är gjorda på ädelrötade viner (Botrytis cinerea) och domineras av Sémillon. Kommuner har rätt att använda AOP Sauternes för sina viner – Barsac, Bommes, Fargues, Preignac och Sauternes. De söta vita vinerna delades in i två nivåer 1855 – 1er och 2ème Cru Classé. Undantaget är områdets lysande stjärna Château d`Yquem som fick en egen klassificering - 1er Cru Supérieur. De två kommunerna som har högst anseende på högra stranden är St.-Emilion och Pomerol. Här är det aningen svalare och andelen lerjord är hög. Merlot är i de flesta fall den dominerande druvan. St.-Emilion klassificerades första gången 1958. Revidering har skett 69, 85, 96 óch 2012. Fyra slott har den högsta klassificeringen – Ch Angèlus, Ch Ausone, Ch Cheval Blanc och Ch Pavie. Pomerol saknar officiell klassificering men Ch Pétrus räknas som områdets och även ett av världens absolut förnämsta viner.

Klimat

Bordeaux som ligger i sydvästra Frankrike har ett milt havsklimat som påverkas av Atlanten och Girondeviken. Golfströmmen reglerar Atlantens temperatur och de stora vattenmassorna jämnar ut lufttemperaturen i området. Detta innebär bl.a. att det sällan är frost på våren och att det är varmt länge på hösten så druvorna hinner mogna. Bordeaux har mycket regn (snitt på 950mm/år) och hög luftfuktighet. Kvaliteten på vinerna kan variera en hel del. Detta beror helt på variationerna i klimatet, frost, hagel, regn (hur mycket och när), osv.

Övrigt

Bordeaux är en av de största sammansatta vinregionerna i världen med en total area av ca 117000 ha. Produktionen av AOP-viner är nästan 800 miljoner flaskor/år, vilket är mest i Frankrike Bordeaux är Frankrikes största appellation för kvalitetsvin, endast ca 2% faller utanför AOP-systemet. Rött vin dominerar och står för ca 90% av produktionen idag. Andelen rött vin har stigit kraftigt under de senaste decennierna. Så sent som på 50-talet var över hälften av produktionen vitt vin. I stort sett alla viner är blandviner. Gårdarna är oftast tätt planterade med upp mot 10000 plantor/hektar. Rankorna är oftast uppbundna enligt Guyot-systemet. Ekfaten som i allmänhet används i Bordeaux kallas barrique och rymmer 225 liter. I samband med världsutställningen 1855 gjordes en klassificering av vinerna från Bordeaux. De som var i framkant och bedömdes var vinerna på vänstra stranden. Detta är fortfarande den viktigaste (trots många senare försök) klassificeringen. Klassificeringen grundades på vinets pris de senaste åren. Alla viner från Bordeaux som är klassificerade kallas för Grand Cru Classé och är indelade i 5 nivåer från femte-cru till den högsta som heter Premier Cru. De fyra slotten som fick Premier Cru classé 1855 är Ch Lautor och Ch Lafitte Rothschild (Pauillac), Ch Margaux (Margaux) och Ch Haut-Brion (Graves, nuvarande Pessac-Leognan). 1973 skedde den hittills enda förändringen i klassificeringen då Ch Mouton-Rothschild klassades upp till Premier Cru. Den näst viktigaste klassificeringen i Médoc och Haut-Médoc heter Cru Bourgeois och kom 1932. Den ska revideras löpande och bygga på vinets individuella kvalitet. Senaste uppdateringen kom 2008.