Portugal

Allmänt

För många är Portugal framförallt ett förnämligt starkvinsland. Det lilla landet längst ut i väster på iberiska halvön rymmer två av vinvärldens mest betydelsefulla fortifierade drycker: Portvin och Madeira. Men landet är trots sin ringa storlek egentligen ett komplett vinland med alla etablerade vintyper. Förutom redan nämnda starkviner har vi på vitvinssidan lätta vita från Vinho Verde i norr, fylligare vita från Dão och Douro; de röda vinerna går från elegans från områden med påverkan från Atlanten till kraft i de mer muskulösa vinerna från inlandets Douro och Alentejo. På rosésidan finns bland annat de en gång i tiden storsäljande Mateus och Lancer ännu kvar. Mousserande viner produceras framför allt i Bairrada och Távora-Varosa. På grund av sitt geografiska läge och sin historia har Portugal bevarat en egen vindruvsskatt som endast Italien kan mäta sig med. Det nationella vininstutet listar mer än 250 unika druvsorter, varav touriga nacional brukar räknas som nationaldruvan. Några druvor som alvarinho/Albariño och tinta roriz/tempranillo delar man med sin stora granne Spanien. Internationella druvor har fått fäste framförallt i söderns Alentejo och Atlantkustens Lisboa, men spelar en mindre, ofta kompletterande roll. En stor del av de korkar som försluter världens viner har sitt ursprung i södra Portugal. Alentejo är ett landskap där korkeken har sin givna plats.

Historia

Historiskt har Portugal haft en särskilt betydelsefull vinrelation med England. De äldsta handelsöverkommelserna mellan länderna går tillbaka till 1300-talet. Portvinets historia är visserligen av något senare tid men Portvinet som vi känner det av idag hade inte funnits om inte en stark engelsk vinmarknad hade efterfrågat vinet från Duorodalen. Även Madeira har sin ursprungliga marknad utanför Portugal: de nya kolonierna på andra sidan Atlanten, bland annat det som utvecklades till Amerikas förenta stater. Atlantön Madeira var först omlastningsplats för oceantrafiken men blev senare vinodlingsö med sin egen särprägel. 1900-talet präglades av självvald portugisisk isolering. Under Salazars 40-åriga diktatoriska styre växte stora kooperativ fram i enlighet med den korporativa, enpartistatens grundläggande idéer. En hel del av kooperativen i norr finns ännu kvar. EU-inträdet 1986 gav Portugal ny ekonomiska möjligheter och beredde vägen för en stark utveckling i vinnäringen. Fler och fler enskilda vinodlare frigjorde sig från kooperativ och andra band, och blev egna vinentreprenörer. Utvecklingen tog fart över hela landet. Alentejo som knappt fanns på vinkartan 1970 är idag den näst största regionen vad gäller vinproduktion.

Vinlagar

Portugals vinlagar följer EU:s regelverk med tre nivåer. Högst upp i pyramiden med de strängaste kraven finns DOC, (Denominação de Origem Controlada) eller DOP (Denominação de Origem Protegida) som det också heter, även om det på vinetiketter oftast står DOC. I nuläget (2021) är antalet DOC 31. På nästa nivå har vi IG (Indicações Geográficas) eller IGP (Indicações Geográficas Protegidas) där reglerna är mer tillåtande vad gäller geografisk härkomst och ingående druvor. Ofta står det Vinho Regional (VR) på vinetiketterna. I de södra delarna av Portugal, särskilt Alentejo, är vinho regional legio. I botten av pyramden har vi vinho, vin helt enkelt. När det gäller skydd av ursprung, vilket är en kärnpunkt i lagstiftningen, brukar Douro lyftas fram som ett mycket tidigt exempel. Redan 1755 lät nämligen Portugals starke man, Markis Pombal, avgränsa och i lag skydda vinodlingarna längs med Dourofloden. Anledningen var att exportvinet Port var hotat av konkurrens.

Geografi

En enkel grovindelning av Portugal kan göras enligt följande tre geografiska zoner: Först har vi Atlantkusten med vinodlningar från Minho i norr vid gränsen mot Spanien ned till Lissabon. Det är relativt låglänt och vinområdena präglas av den svalkande Atlanten. Nederbörden är relativt hög till hög. Inåt landet med berg som skyddar mot Atlanten har vi den bergiga zonen, där vinodlingarna i huvudsak finns längs dalgångar omgivna av berg. Här är klimatet mer kontinentalt präglat, det vill säga strängare och torrare. Den trejde zonen är slättlandets Portugal. Den tar sin början i centrala Portugal vid floden Tejo och stäcker sig söderut genom det vidsträckta och solrika Alentejo. Här är klimatet torrt och varmt. Sommarvärmen kan överstiga 40 grader.