Grenache

Grenache

Liksom pinot noir är garnacha en gammal druvsort. Därför finns det många olika kloner och färgmutationer med samma DNA-profil. Den mest utseendemässigt avvikande är garnacha peluda, vilket betyder hårig garnacha.

När vinintresserade svenskar använder namnet grenache (garnache) är det underförstått att det är den blå druvan som avses, även om det också finns en grön och grå. För att vara övertydlig så har jag här fokus på den blå. Och kärt barn har ju som bekant många namn. Mest intima är vi väl med det franska namnet grenache. På Sardinien benämns den dock cannonau och i den här texten använder jag det vetenskapliga namnet garnacha med tillägget tinta.

Att just jag skriver ihop några rader om garnacha tinta känns helt rätt, eftersom jag tillsammans med spanska ambassadens handelsavdelning och några andra entusiaster arrangerade den första ”Garnacha Day” i Sverige på Operakällaren den 16 september 2019. Här häll bland andra MW Fernando Mora Master Class om denna fantastiska druvsort. Det var tänkt som ett årligt återkommande evenemang, solen sken från en klarblå himmel och det fanns inte ett moln i sikte, men det kom många moln i form av en pandemi som satte stopp de kommande två åren. Sammantaget med nya rutiner för spanska ambassadens handelsavdelning har detta medfört att det är svårare att genomföra evenemang, så låt detta druvporträtt bli avstamp för ett fysiskt evenemang 2023, där garnacha/grenache/cannonau i alla sina färgmutationer från alla världens hörn är med.

När jag började intressera mig för vin på allvar runt sekelskiftet var garnacha tinta världens mest planterade blå druvsort. Sedan dess har mycket vatten, eller snarare vin, runnit under broarna. Den har passerats av cabernet sauvignon, merlot, tempranillo och syrah, så numera är den femma bland de blå och sjua totalt. Men under dessa 20 år har druvans status höjts och numera är den kult bland många vinentusiaster, varav jag är en.

Forskningen har sedan länge pekat på Aragonien, väster om Katalonien, som ursprunget för denna druva, även om italienska forskare på senare tid har hävdat att Sardinien är ursprunget. Framtiden får utvisa vem som har rätt, men intressant är att namnet garnacha kommer från det italienska vernaccia.

De största planteringarna finns i södra Frankrike, och grenache noir som den heter där används främst i blandningar med bland annat syrah och mourvèdre (GSM) exempelvis i södra Rhône och Languedoc-Roussillon.

I Spanien används den också i blandviner i till exempel Rioja, Priorat och Montsant, men under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att framställa endruvsviner. Det finns många odlingar kvar från den tiden då spanjorerna lämnade de karga vinområdena uppe i bergen för att söka lyckan vid turistområdena vid kusten; de åkte bara ”hem” på hösten för att skörda, men vinrankor är tåliga och överlever, så dessa gamlingar ger oss idag låg avkastning och hög koncentration.

Endruvsviner har ofta en doft som domineras av solmogna skogsbär, framför allt smultron och hallon med en touch av blodapelsin i bakgrunden. Smakmässigt är vinerna mycket friska med mjuka tanniner. Förmågan att samla på sig jäsbart socker är vida känd och det finns viner i norra Spanien som når 17, 18 procent. I druvblandningar med syrah tar alltid garnacha ett steg bakåt rent doftmässigt, oavsett andelen syrah. Det är framför allt färgen som avslöjar hur mycket garnacha som ingår – ju ljusare och mindre ”blåstick” desto mer garnacha. Glasklart eller hur?

Garnacha tinta är en utmärkt druva både till torra och söta/starka viner. Eftersom de torra vinerna generellt är alkoholstarka föredrar jag en serveringstemperatur mellan 14 och 16 grader.

Avslutningsvis några favoriter världen runt där jag även smyger in några garnacha blanca. Tanken är inte att du ska prova alla samma kväll, utan en flaska då och då. Det finns två sydafrikaner som för tillfället inte är tillgängliga, men som släpps regelbundet, så håll ögonen öppna efter The Mentors Grenache och David & Nadia. Även Supersónico Frontonio från Aragoninen är ett vin att bevaka, årgång 2019 med varunr 94552 finns fortfarande i 24 butiker, men med tanke på att Systembolaget har slutat med internleveranser så faller det bort från min lista.

Miloca Garnacha 2021 (Nr 79771, pris 179,-). Här var det kärlek vid första ögonkastet i Montsant i september 2016, den vackra etiketten med ugglan charmade mig, sedan charmades jag av doft och smak, så det här är livslång kärlek.

Telescopico Frontonio Garnacha 2017 (Nr 71181, pris 229,-)

Las Uvas de la Ira Daniel Landi 2020 (Nr 94666, pris 259,-) lanseras 16/9

Domaine Jones Grenache Noir 2020 (Nr 71066, pris 169,-)

Cannonau di Sardegna Riserva 2019 (Nr 2004, pris 129,-)

Fox Creek Grenache Limited Release 2018 (Nr 50246, pris 199,-)

Lievland Bushvine Grenache 2019 (Nr 2408, pris 99,-)

Birichino Besson Vineyard Grenache 2017 (Nr 92900, pris 259,-)

Gérard Bertrand Rivesaltes Ambré 2004 (Nr 8381, pris 115,-). Den före detta rugbyspelaren levererar även i vinets värld, det här är ett riktigt superfynd. Lika gott på egen hand som till gåslever eller långlagrad hårdost.

Thunevin-Calvet Maury 2013 (Nr 77543, pris 350,-). Lika gott till rumstempererad långlagrad hårdost som till en hemlagad lakritstryffel. Tänk på att ostens sälta och vinets sötma triggar varandra, så det är svårt att sluta. Är detta ditt val på uppesittarkvällen, klä granen innan.

Wolf & Woman Grenache Blanc 2021 (Nr 56789, pris 249,-)

Les Sorts Blanc 2020 (Nr 74745, pris 175,-)

Recensioner av viner gjorda på grenache hittar du i Vinlocus

Text:
Erik Grödahl