Vingeologi i Châteauneuf-du-Pape

För andra året i rad stod Umeå som värdstad för Gourmand Awards International där världens främsta mat- och dryckesböcker utses. Eduard Cointreau, Gourmand Awards grundare och ordförande sedan 1995, beskriver evenemanget: "Å ena sidan är det som Oscarsgalan, å andra sidan är det som ett OS med människor från hela världen som deltar."

Efter 2023 års bedömning av cirka 100 000 publikationer från 230 länder och regioner nomineras ett antal böcker till utmärkelsen ”Best in the World” i olika kategorier. Författarna till de nominerade publikationerna bjuds in till ceremonin där de bästa utses. I år fanns 74 nationer representerade bland de mer än 400 tillresta författarna, ambassadörerna eller förste sekreterarna. Dagarna var tematiskt indelade där författare till nominerade böcker inom ett tema höll intressanta presentationer av sina verk.

Till "Best of the Best Wine Book of the year 2023” utsågs boken "Châteauneuf-du-Pape – Histoire Geologique & Naissance des Terroirs" (på svenska: Geologisk historia och terroirernas födelse) skriven av Georges Truc, professor och forskare i geologi sedan trettio år vid Universitetet i Lyon.

I samband med prisceremonin höll Georges Truc en uppskattad Master Class med efterföljande middag för 100 medlemmar i Munskänkarna Umeå där tio specialimporterade viner fick exemplifiera bokens tema. Vid detta tillfälle fick jag chansen att intervjua honom.

Munskänkar på Master Class. 

Mina gratulationer till en välförtjänt utmärkelse! Hur känns det?
– Jag är mycket glad och lycklig över att få dela min kärlek till och passion för Châteauneuf-du-Papes landskap, terroir, vinrankor. vin och vinodlare. Boken är en sann kärleksförklaring till appellationen och en hyllning till vinodlarna som är de verkliga huvudpersonerna.  

Berätta lite om din bakgrund. 
– Jag växte upp i Visan, en liten by 40 kilometer norr om Châteauneuf-du-Pape, och som liten tillbringade jag mycket tid i min farfars och fars vinkällare. Jag lärde mig mycket tidigt vad det innebär att ”göra ett bra vin”. Både min skollärare och byns präst gav mig rådet att fortsätta studera, vilket jag också följde och påbörjade studier vid den naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lyon. Jorden och dess hemligheter fascinerade mig och jag blev geolog – både lärare och forskare. Mitt forskningsområde var jordarterna i södra Frankrike, Spanien och de nordafrikanska länderna. Uppväxten i vinkällaren och mina geologiska studier fick ett tydligt samband och jag började intressera mig för jordarternas betydelse för vinodling. Jag blev oeno-geolog – vingeolog! Det är också orsaken till att jag efter pensionering ägnat mig helt och fullt åt att studera jordarternas olika kvaliteter, hur de interagerar med vinrankan samt hur de avspeglas i vinet.

Av vilken anledning valde du att skriva om Châteauneuf-du-Papes geologiska historia och terroir?
– Även om Châteauneuf-du-Pape är ett relativt avgränsat område är jordarterna inom området mycket olika varandra. Beroende på var druvorna odlas kommer detta också till uttryck i vinerna. Det är ett fantastiskt område om man vill förstå sambandet mellan terroir och vinranka, känna olikheter i viner vid provning och få möjlighet att beskriva detta för de som tycker om utmärkta viner.

 Det är en omfattande bok med många vackra foton och beskrivande tabeller och diagram, hur lång tid har det tagit att skriva den?
– Tre år. Jag har regelbundet besökt Châteauneuf-du-Pape under varje del av vinåret för att förstå vinrankans alla utvecklingsstadier. På så sätt har mina foton också kunnat illustrera det vackra och varierande ljuset som hör till varje årstid.

Boken är disponerad i sju olika huvudavsnitt, kan du beskriva dem kortfattat?
– Den första delen beskriver i allmänna termer den sydfranska geologiska bassängen, det vill säga försänkningen av jordskorpan med de olika sedimentavlagringarna under de sekundära och tertiära geologiska perioderna för cirka 100–200 miljoner år sedan och dess avtryck på jordarterna och landskapet som helhet. Den andra och viktigaste delen behandlar ”terroirens” födelse under den kvartära geologiska perioden, de senaste 2,58 miljoner åren och den period som vi lever i. Avlagringar från den kvartära perioden täcker stora delar av jordens yta och har givetvis en avgörande betydelse för terroiren. Den tredje delen fokuserar på de geologiska egenheterna i Châteauneuf-du-Pape och den fjärde behandlar hur de boende i området använde det geologiska materialet för att bygga och inreda sina hem. Den femte delen behandlar översiktligt den lokala floran och växtligheten, medan den sjätte fokuserar på vinodlarna – områdets huvudpersoner. I den sjunde delen upptäcker vi terroirens avtryck i vinerna genom geosensorisk provning. Med det menas hur vinrankan transporterar upplösta mineraler från de underliggande jordarterna, överför dem till druvan och ger avtryck i vinet.

Vinerna som serverades under din Master Class i Umeå var speciellt utvalda för att representera Châteauneuf-du-Papes olika jordarter. På vilket vis?
– De jordarter som presenterades genom vinerna är de vanligaste huvudarterna i appellationen, nämligen sand, sandsten, kvartsitsten – det vi känner som områdets klassiska rullstenar eller ”galets”, leravlagringar och kalksten. De sandiga jordarna ger vinet en silkig munkänsla med anledning av mycket små, sammanväxta tanninpartiklar. Kvartsitstenarna ger smakrika, komplexa viner med sammetslena tanniner. Viner gjorda av druvor som växt på kalksten har tydliga toner av mineralitet medan sandstensjordar ger en tydligare, robustare struktur till vinet.

I din boks beskrivning av terroirens betydelse återkommer tanninerna som en viktig aspekt. Berätta.
– I tanninerna finner vi det bästa uttrycket för terroir. Tanninmolekylernas storlek, utseende och sammansättning är alla faktorer som påverkas av terroiren, vilket ger avtryck vid provning.  

Upplevelse av terroir i vin är ett ämne som både diskuteras och ifrågasätts. Vad är din uppfattning?
– En del författare förkastar förekomsten av terroir i vinet. Men enligt min mening bortser man då från att jordlagren inte bara avger vatten till rottrådarna utan även lösliga mineraler, vars sammansättning är mycket olika beroende på vilken typ av jordarter som omger rötterna. Detta kommer i hög grad att påverka både mängden och typen av mineraler i druvan och i vinets arom och smak.

Vad är det som gör vinerna från Châteauneuf-du-Pape speciella och annorlunda från övriga Rhône-viner?
– Appellationen ligger inte långt från Rhône-floden vilket ger ett relativt tempererat mikroklimat med varma dagar och svala nätter. Mistralen, den kraftiga vinden med hastigheter upp till 100 kilometer i timmen har en viktig effekt. Jorden är mineralrik med många olika typer av jordarter, dessutom har vingårdarna många mycket gamla rankor av huvuddruvan grenache, varav en icke obetydlig del är mellan 80 och mer än 100 år gamla. Sammantaget ger alla faktorer ett positivt avtryck i vinernas kvalitet.

Châteauneuf-du-Pape i södra Frankrike har redan nu ett varmt klimat, på vilket vis kommer klimatförändringarna att påverka vinerna – och kommer den unika terroiren att spela någon avgörande betydelse?
– Klimatförändringen kommer att medföra varmare somrar och mindre nederbörd. Märkligt nog har redan en del druvsorter börjat anpassa sig till detta, mycket på grund av den mångfacetterade terroiren. Försök pågår också med mindre odlade sekundärdruvor som picpoul blanc, gris respektive noir, terret noir, counoise, muscardin, vaccarèse, picardan –druvsorter som klarar sig bra med mycket lite vatten och har något lägre sockerhalt, vilket inte ger så hög alkoholhalt. Men anpassning tar lång tid och dessa druvor kommer inte att ersätta de för området klassiska druvorna grenache, syrah and mourvèdre, eller clairette och roussanne. Däremot kan sekundärdruvorna i högre grad ingå i druvblandningar.  

Boken som är skriven på franska finns att beställa på vinadea.com

Foto: Gunnar Swenson