Så blir du bättre på blindprovning

I sin trebetygsuppsats ”Blindskär vid blindprovningar och hur de (kanske) kan undvikas” beskriver Peter Rabe ingående hur blindprovare kan arbeta mer systematiskt för att hamna mer rätt under den sortens blindprovning som förekommer hos Munskänkarna i prov och tävlingar. Här följer ett utdrag. Hela uppsatsen finns att ladda ner under Mina sidor/Ladda ner/Utbildningsdokumentation.

Vanligaste misstaget är ett snabbt beslut

Det vanligaste misstaget när man gissar fel vid blindprovning är nog att man bestämmer sig redan vid doften och sedan inte tar hänsyn till att de mer objektiva smakintrycken egentligen inte stämmer med gissningen. Självklart finns ibland tydliga undantag som t ex petroleum-doften i mogen riesling, krusbär/fläder/nässle-doften i sauvignon blanc eller svartpeppar i syrah. Dock kan man påfallande ofta läsa i sina anteckningar ”neutral doft, lite äpple och päron, lite citrus” eller ”mörk frukt, mörka bär och ek”. Då är det svårt att dra en tydlig slutsats om vilket vinet är i glaset.

Michael Broadbent sammanfattar det väl i sin klassiska bok Wine Tasting:

However, what usually happens is that we are baffled and taunted by a half-familiar smell or taste that evades recognition. It remains on the tip of the tongue – literally in this case – and the harder we try, the less is revealed. “…if the memory-brain does not instinctively and immediately produce an intelligible reaction, the reliance on this for the wine in question might as well be abandoned straight away, and conscious reasoning must begin.

Gå igenom alla beståndsdelar

Tänk på att disciplinerat gå igenom vinets alla beståndsdelar. Allt måste stämma! Skaffa inte en förutfattad mening redan vid doften för att sedan bara söka bekräftelser och blunda för det avvikande. Detta tycker jag ofta är det vanligaste misstaget. Färg, doft, smak, struktur – allt ska stämma!

Det naturliga, i alla fall om man inte är en väldigt erfaren blindprovare, är att börja utifrån druvan. Försöka att identifiera den. Sedan utifrån kunskap om vilka druvor som odlas var, vilken stil som görs var, restsötma eller ej, ek eller ej, hög/låg alkoholhalt etc etc kan man gissa på vinets ursprung och ålder. Dock, om man inte lyckas identifiera druvan eller har några tydliga ledtrådar, då får man ibland göra helt om och utgå från terroir istället. Är vinet i ”gamla världen”-stil eller ”nya världen”-stil osv. Frankrike, som ofta blir något av en måttstock för vissa vintyper, är generellt sett mer terroir-drivet än druvdrivet till skillnad från många nya världen-viner. I Europa är det också vanligare med så kallade field blends, där man inte alltid har koll på den exakta druvsammansättningen i det resulterande vinet.

Processen att försöka identifiera druvan kan ske i flera steg varvid alternativen successivt smalnas av. Ibland kanske aromintrycken är så pass tydliga att man på en gång kan säga: ”Sauvignon blanc!”, men ofta behövs flera steg. Det är dessutom som sagt tillrådligt för att undvika blindskären (”varför gissade jag på sauvignon blanc?, jag tyckte ju att syran var för låg!”).

Självklart krävs långvarig träning för att bygga upp sina minnesbankar och referensramar. Dessutom måste man läsa på och memorera olika karakteristika för olika druvor och regioner.

Ledtrådar i det vita vinets färg

Färgen ger vissa ledtrådar, åtminstone så att vinerna kan delas upp i några grupper på en skala från ljusare till djupare/mörkare. För vita viner kan till exempel ett djupare/mörkare vin vara tecken på ekfatslagring, ett vin från ett varmt klimat och/eller mognad. För vita viner gäller ju devisen att de mörknar med ålder, medan det motsatta gäller för de röda vinerna. Dessutom ger vissa druvor som gewürztraminer och marsanne en djupare färg. Mallen nedan avser yngre torra vita viner och ger en beskrivning av en glidande färgskala för några av de vanligaste vitvinsdruvorna.

 

Vägledande doftmatris för vitt

Oavsett om det gäller vita eller röda viner är det efter synintrycken mest logiskt att därefter börja med de andra tydligaste intrycken. När det gäller vita viner är det för mig dels om doften/aromen är stor (aromatisk) eller mer neutral, dels om smaken har en hög eller låg syra. Utifrån dessa två parametrar har jag gjort följande matris:

När man utifrån detta förhoppningsvis har fokuserat hjärnan på rätt del av matrisen är det dags att gå vidare. Oftast räcker det ju inte heller att bara gissa vilken druva det rör sig om utan att dessutom kunna säga varifrån vinet kommer. Och då måste ytterligare ett antal parametrar beaktas. Några exempel på det är:

• Stilla, spritsigt/stickigt eller mousserande?
• Restsötma? Eller är vinet helt torrt?
• Ny ek eller ej?
• Malolaktisk jäsning eller ej? (hänger ofta ihop med ek eller ej eftersom malolaktisk jäsning ofta sker vid ekfatslagring)
• Eldigt? Alkoholhalten?
• Beska/fenolisk bitterhet (företrädesvis i eftersmaken)
• Fyllighet
• Känsla i munnen/mjukhet
• Doften/aromen/bouqueten mer i detalj

En liten men förnimbar spritsighet (stickigt säger en del) på tungspetsen i ett stilla vitt vin brukar främst indikera ett vin från Tyskland eller Österrike (riesling, silvaner och grüner veltliner), men kan även vara en Vinho Verde från Portugal (alvarinho) eller i vissa fall en Muscadet (melon de bourgogne). Jag har även upplevt det i svalodlad sauvignon blanc, chenin blanc och albariño, men mer anekdotiskt. Spritsigheten tenderar att försvinna med lagring, vilket främst gör det till en ledtråd vid provning av unga viner.

Den första smaken som bör kännas i munnen är om vinet är helt torrt eller om det finns en liten restsötma, eftersom sötma upplevs längst fram på tungan. Om ett stilla vitt vin inte upplevs som helt torrt avgränsas alternativen betydligt! En upplevelse av sötma innebär företrädesvis ett vin från Tyskland eller Alsace, eller möjligen Vouvray och kanske en grüner veltliner smaragd (upp till 9 g/l restsocker är tillåtet), vilka alla ibland kan ha en liten men märkbar restsötma även för de torra vinerna. Se dock upp med att inte förväxla restsötma med en högre fruktsötma i ett vin från ett varmt klimat eller ett intryck av sötma från en högre alkoholhalt. Fruktsötma motsvarar inte sockersötma i den bemärkelsen.

Tydliga indikationer på ny ek är också en faktor som avgränsar alternativen i stor utsträckning. Det är i huvudsak främst chardonnay och sauvignon blanc, från både gamla (avgränsat till Côte-de-Beaune, Mâcon, vissa Chablis Grand Cru respektive Bordeaux och möjligen något vin från Pouilly-Fumé) och nya världen, som lagras på nya ekfat. Nya ekfat används även för viura i Rioja, för chenin blanc från Sydafrika och mer sällan från Loire samt ibland för viognier i Norra Rhône.

En mjuk munkänsla är vanligt för chardonnay, chenin blanc (ekad), viura (ekad), pinot gris och viognier och beror dels på druvtyp, dels på malolaktisk jäsning.

Luriga vita viner

Den svåraste gruppen vita viner – som tyvärr dessutom är ganska stor – är de viner som är neutrala till semi-aromatiska, inte har någon restsötma (det vill säga är helt torra), inte har lagrats på ny ek, har medium+ till hög syra och är lätta till medelfylliga. Bland de vanligaste vitvinsdruvorna innefattar det melon de bourgogne (Muscadet), chenin blanc, oekad chardonnay (främst Chablis), silvaner, grüner veltliner, garganega, pinot grigio, verdicchio, albariño/alvarinho, viura och semillon från Hunter Valley.

Ibland stöter man dessutom på exempel på både sauvignon blanc och riesling som inte är så typiska/aromatiska att även sådana exempel hamnar i denna grupp och kan förväxlas med alla dessa druvor. Doftmässigt brukar de alla kunna ha gröna och/eller gula äpplen, päron och lime/citron/citrus i doften. Silvaner, grüner veltliner, pinot grigio och verdicchio har även en viss kryddighet som man kan hitta ibland.

Ledtrådar i det röda vinets färg

För röda viner ger färgen en tydligare första indikation, åtminstone så att vinerna kan delas upp i några grupper på en skala från ljusare till mörkare. Många druvor finns dock i både ljusare och mörkare versioner beroende på klimat, kvalitet/skördeuttag, vinifikationsmetoder såsom macerering och urlakning med skalen, ekfatslagring och omdragning m m. Ett bra exempel är grenache/garnacha som i till exempel ett modernt vin från Sierra de Gredos kan vara tydligt ljusrött, medan ett vin från Priorat typiskt sett är djupt mörkrött. I södra Frankrike ger grenache i grund och botten ett ljusrött vin, men eftersom det ofta förekommer i blindprovningar i form av en Châteauneuf-du-Pape eller liknande – som i tillägg vanligtvis innehåller både syrah och mourvèdre – blir färgen röd/mörkröd. Mallen nedan ger en beskrivning av en glidande färgskala för några av de vanligaste rödvinsdruvorna.

Strävhet, alkohol och ek vägleder i rött

Efter det första synintrycket tycker jag att det tydligaste objektiva intrycket – utöver de mer subjektiva doftintrycken – är om vinet har en hög eller låg strävhet. Var dock uppmärksam på att strävheten kan komma dels från druvan, dels från (nya) ekfat. Exempelvis gamay och sangiovese har egentligen bara en medel-strävhet, men påverkas relativt mycket i ekade exempel. Cabernet sauvignon, malbec och carmenère är exempel på druvor som oftast lagras på (ny) ek och där strävheten då ökar. Med strävheten som utgångspunkt har jag gjort två mallar/matriser. Den första delar in de vanligaste rödvinsdruvorna utifrån strävhet och alkoholhalt:

Och en utifrån strävhet och andelen ny ek som används:

Vilka är alternativen?

Det sista att göra innan man bestämmer sig för sin gissning är att tänka igenom alternativen: vilka andra druvor/viner skulle det kunna vara om det inte är det jag tror? Nedan har jag sammanställt ett antal olika listor på förväxlingsviner (eller ”laterals” som det brukar benämnas på engelska) som provaren bör tänka igenom för att komma fram till om det är något annat vin/annan druva som passar bättre in på de samlade intrycken.

För att bli bättre på detta kan man förslagsvis ordna övningsprovningar i enlighet med listorna tillsammans med vinintresserade bekanta eller kanske i Munskänkarnas regi. Viktigt blir att hitta druv-/ursprungstypiska viner för att lära sig hur de ”borde” vara och att ha detta som en grundreferens. Det finns så många undantag!

Vita förväxlingar

Syrliga, neutrala/semi-aromatiska gamla världen
Muscadet (melon de bourgogne): ljust, blekt, neutral doft med grönt äpple/citrus, sur lie-karaktär, med/med+ syra, med-/med alkohol, ingen ny ek, lätt

Loire (chenin blanc): ljust men ngt mer citrongul, ngt mer aromatisk med kvitten/honung/mandel, kan ha oxiderad ton/bruna äpplen och även lite botrytis, hög syra, med/med+ alkohol, vanligen ingen ny ek, medelfylligt

Loire (sauvignon blanc): mkt ljust, blekt ev med grön ton, mer aromatisk med fläder/nässlor, hög syra, med+/hög alkohol, sällan ny ek, lätt

Chablis (chardonnay): ljust men ngt mer citrongul, relativt neutral doft med grönt äpple/citrus, mineral/våt sten/krut, viss sur lie-karaktär, kan ha en liten oxiderad ton, med+/hög syra, med/med+ alkohol, kan ha del ny ek i högre kvaliteter, lätt

Riesling (Tyskland, Alsace, Österrike): ljust men ngt mer citrongul, mer aromatisk med blommor/petroleum/gummi, hög syra, låg/med- alkohol, ingen ny ek, kan ha restsötma, lätt

Viura (Rioja, oekad): mkt ljust, blekt, relativt neutral doft med äpple/citrus, hög syra, medium alkohol, annan stil om ekat, lätt till medelfylligt

Syrliga, semi-aromatiska, oekade med fenolisk beska
Grüner veltliner: ljusare gul, semi-aromatisk med vitpeppar, grape, selleri, päron; kan ha botrytis i Smaragd-version, med+ syra, med/med+ alkohol, lätt till medelfylligt

Albariño: ljusare gul, semi-aromatisk med blommig ton, lite gröna toner, äpple, päron, söt citrus, med+/hög syra, med/med+ alkohol, lätt till medelfylligt

Pinot grigio: ljusare gul, neutral doft med citrus, grönt äpple, päron, låg/med- syra, med alkohol, lätt

Silvaner: ljust, neutral doft med gråpäron, äpple, mineral, med+ syra, med alkohol, medelfylligt

Chenin blanc: ljusare gul, semi-aromatisk med äpple, päron, kvitten, men även stenfrukt ibland, honung/söt ton, hög och eskalerande syra, med alkohol, medelfylligt

Vita viner med låg syra
Gewürztraminer: djup färg, kan ha rosa/kopparton, stor aromatisk doft med rosor/lychee/nivea/tropisk frukt, låg syra, hög alkohol, ingen ny ek, kan ha restsötma, fylligt

Pinot gris: ngt djupare färg, kan ha rosa/kopparton, semi-aromatisk doft med blommor/päron/honung/avslagen öl, låg/med- syra, med+ alkohol, ingen ny ek, kan ha restsötma, medelfylligt

Viognier: djupare gul färg, aromatisk doft med blommor/persika/jasmin/tropisk frukt, låg syra, hög alkohol, sällan ny ek, helt torrt, fylligt

Marsanne/roussanne: gul/djupare gul färg, aromatisk doft med blommor/moget äpple/päron/stenfrukt/nötter/oliv/honung, låg/med- syra, med+/hög alkohol, sällan ny ek, helt torrt, fylligt

Chardonnay, Nya världen: djupare gul färg, semi-aromatisk doft med tropisk frukt/smörtoast/ek, med-/med syra, med+/hög alkohol, ny ek, fylligt

Aromatiska
Gewürztraminer: djup färg, kan ha rosa/kopparton, stor aromatisk doft med rosor/lychee/nivea/tropisk frukt, låg syra, hög alkohol, ingen ny ek, kan ha restsötma, fylligt

Pinot gris: ngt djupare färg, kan ha rosa/kopparton, semi-aromatisk doft med blommor/päron/honung/avslagen öl, låg/med- syra, med+ alkohol, ingen ny ek, kan ha restsötma, medelfylligt

Viognier: djupare gul färg, aromatisk doft med blommor/persika/jasmin/tropisk frukt, låg syra, hög alkohol, sällan ny ek, helt torrt, fylligt

Marsanne/roussanne: gul/djupare gul färg, aromatisk doft med blommor/moget äpple/päron/stenfrukt/nötter/oliv/honung, låg/med- syra, med+/hög alkohol, sällan ny ek, helt torrt, fylligt

Muscat: ngt ljusare gul färg, stor aromatisk doft med druvor/apelsin/russin/fläder/kryddighet, låg/med- syra, medium alkohol, ingen ny ek, kan ha restsötma, lätt till medelfylligt

Vita viner med ny ek
Bourgogne (inkl vissa grand Cru Chablis): ngt mer citrongul, semi-aromatisk med bakat äpple/citrus/nötter/smör/ek, viss sur lie-karaktär, kan ha en liten oxiderad ton, med+ syra, med+ alkohol, viss andel ny ek, medelfylligt

Chardonnay (Kalifornien/Sydafrika/Australien): djupare gul, semi-aromatisk doft med tropisk frukt/smörtoast/ek, med-/med syra, med+/hög alkohol, ny ek, fylligt

Bordeaux: ljusare gul, aromatisk doft med fläder, nässlor, vax, ek, hög syra, med+ alkohol, viss andel ny ek, medelfylligt

Sauvignon blanc (Kalifornien): djupare gul, aromatisk doft med tropisk frukt, nässlor, ek, med+ syra, hög alkohol, ny ek/delvis ny ek, fylligt

Rioja (Viura, ekad): djupare gul, semi-aromatisk doft med torkad aprikos och vanilj, med+/hög syra, med/med+ alkohol, medelfylligt

Chenin blanc (Sydafrika): djupare gul, semi-aromatisk doft med gul och tropisk frukt/vanilj/smörig/ek, med+ syra, med/med+ alkohol, ny ek, medelfylligt

Medveten oxidation
Loire, Savennières/Vouvray (chenin blanc): ljust men ngt mer citrongul, ngt mer aromatisk med kvitten/honung/mandel, kan ha oxiderad ton/bruna äpplen och även lite botrytis, hög syra, med/med+ alkohol, ingen ny ek, medelfylligt

Chablis: ljust men ngt mer citrongul, relativt neutral doft med grönt äpple/citrus, mineral, viss sur lie-karaktär, kan ha en liten oxiderad ton, med+/hög syra, med/med+ alkohol, kan ha del ny ek i högre kvaliteter, lätt

Bourgogne: mer citrongul, semi-aromatisk med bakat äpple/citrus/nötter/smör/ek, kan ha sur lie-karaktär och en lite oxiderad ton, med+ syra, med+ alkohol, viss andel ny ek, medelfylligt

Norra Rhône (marsanne, roussanne): gul/djupare gul färg, aromatisk doft med blommor/moget äpple/päron/stenfrukt/nötter/oliv/honung, låg/med- syra, med+/hög alkohol, sällan ny ek, helt torrt, fylligt

 

Röda förväxlingar

Syrliga/lättare röda
Gamay: ljusare till medelmörkröd med blå ton, hallon/örter/sten, skumbanan om kolsyrejäst, med+/hög syra, med- tannin, med/med+ alkohol, ingen ny ek, lätt/medelfyllig

Pinot noir: ljusare röd färg, jordgubb, röda bär, jordigt, vilt, sous-bois, hög syra, med- tannin, med/med+ alkohol, delvis ny ek i högre kvaliteter, lätt/medelfyllig

Barbera: medelmörkröd med blålila ton, körsbär, röd o svart frukt, örter, blommigt, jord/svamp, mkt hög syra, med/med+ tannin, med+/hög alkohol, ibland ny ek, medelfyllig+

Valpolicella/corvina: ljusare röd färg med blå ton, körsbär/lingon, jordig, hög syra, med+ tannin, med+/hög alkohol, ingen ny ek, medelfyllig-

Loire/cabernet franc (äldre stil): medelmörkröd, gräsigt, grön paprika, röda bär, mineral, med+ syra, med/med+ tannin, men torra och tydliga, med/med+ alkohol, sällan ny ek, lätt/medelfyllig

Cabernet-familjen
Cabernet sauvignon: mörkröd, sv vinbär/mörka bär, grön paprika/mynta/eukalyptus, ceder, vattenfärg, med+ syra, med+/hög tannin, med+/hög alkohol, ny ek, fyllig

Cabernet franc: medelmörkröd, gräsigt, grön paprika, röda bär, mineral, med+ syra, med/med+ tannin, men torra och tydliga, med/med+ alkohol, sällan ny ek, lätt/medelfyllig

Merlot: mkt mörk röd, röd o svart frukt, plommon, gröna örter, ek, chark, med/med+ syra, med/med+ tannin, men mjukare och lena, med+/hög alkohol, ny ek, fyllig

Malbec: opakt lilaröd, mogna mörka bär, lakrits, viol, gröna örter, järn/blod, med/med+ syra, med/med+ tannin, hög alkohol, ofta ny ek i högre kvaliteter, fyllig

Kryddiga röda
Châteauneuf-du-Pape (grenache-dominerat): ljusare röd färg, söt röd frukt, örtigt/julkryddor/russin, medium syra, medium tannin, hög alkohol, sällan ny ek, fylligt

Norra Rhône syrah: mörk (blå)röd färg, mörkare frukt, peppar/gummi/chark/oliv, med+ syra, med+ tannin, men lenare/tuggigare, med+ alkohol, kan ha ny ek, fylligt

Mourvèdre: mörkröd utan blå ton, röd o svart frukt, svart oliv, kryddigt, örter, jordigt, lätt robust, med+/hög syra, med+/hög tannin, hög alkohol, kan ha ny ek i högre kvaliteter, fylligt

Rioja (tempranillo-dominerat): röd/tegelröd, vanilj/dill/mognadston, med+ syra, med/med+ tannin, med+ alkohol, ofta ny amerikansk ek, medelfylligt

Ribera del Duero/tempranillo: mörkröd, mogen röd och svart frukt, vanilj/ek, med+ syra, med+/hög tannin, med+/hög alkohol, ofta ny ek, fylligt

Chianti/sangiovese: ljusare röd färg, rödare frukt, körsbär/te/jordigt, hög syra, med/med+ tannin, med+/hög alkohol, ny ek i ”modern stil”, fylligt

Nebbiolo: ljusare röd färg/kan ha brun ton, rödare frukt, körsbär/anis/jordigt/sous-bois/volatila syror, hög syra, mkt hög tannin, hög alkohol, ny ek i ”modern stil”, fylligt

Röda med tydliga tanniner
Tannat: mörkröd, rustikt, lakrits, mörka bär, kryddor, med+/hög syra, mkt hög tannin, med+ alkohol, ofta ny ek, fyllig

Nebbiolo: ljusare röd färg/kan ha brun ton, rödare frukt, körsbär/anis/jordigt/sous-bois/ volatila syror, hög syra, mkt hög tannin, hög alkohol, ny ek i ”modern stil”, fylligt

Sangiovese: ljusare röd färg, rödare frukt, körsbär/te/jordigt, hög syra, med/med+ tannin, med+/hög alkohol, ny ek i ”modern stil”, fylligt

Aglianico: mörkröd, rustika, mörka bär, chark, peppar, läder, jordig, hög syra, mkt hög tannin, med+/hög alkohol, ibland ny ek, fyllig

Cabernet franc: mörkröd till rödblå, gräsigt, grön paprika, röda bär, mineral, med+ syra, med/med+ tannin, men torra och tydliga, med/med+ alkohol, sällan ny ek, lätt/medelfyllig

Fylliga viner på ny ek
Bordeaux: mörkröd, sv vinbär/mörka bär/plommon, grön paprika/örter, ceder, ek, vattenfärg, med+ syra, med+/hög tannin, med+/hög alkohol, ny ek, fyllig

Ribera del Duero/tempranillo: mörkröd, mogen röd och svart frukt, ek, med+ syra, med/med+ tannin, med+/hög alkohol, ofta ny ek, fylligt

Priorat/garnacha: mkt mörk röd färg med blå ton, mogen mörk frukt, portvin, ek, med syra, med+ tannin, hög alkohol, ny ek, fylligt

Cabernet sauvignon, Kalifornien: mörkröd, sv vinbär/mörka bär, tobak, mynta, volatila syror, med/med+ syra, med+ tannin, hög alkohol, ny ek, fyllig

Merlot, Kalifornien: mkt mörk röd, röd o svart frukt, plommon, ”plush”, ”jelly donut”, ek, med syra, med tannin, mjukare och lena, hög alkohol, ny ek, fyllig

Shiraz, Australien: opakt lilaröd, söt mörk fruktighet, smörkola, pepprig, tjära, ek/vanilj, med/med+ syra, med/med+ tannin, men lenare/tuggigare, hög alkohol, oftast ny ek, fylligt

Cabernet sauvignon, Australien: mörkröd, sv vinbär/mörka bär, tobak, eukalyptus, med/med+ syra, med+ tannin, hög alkohol, ny ek, fyllig

Malbec, Argentina: opakt lilaröd, mogna mörka bär, lakrits, viol, gröna örter, järn/blod, med/med+ syra, med/med+ tannin, hög alkohol, ofta ny ek i högre kvaliteter, fyllig

Cabernet sauvignon, Chile: mörkröd, sv vinbär/svartvinbärssylt/mörka bär, tobak, gröna toner, med/med+ syra, med+ tannin, hög alkohol, ofta ny ek i högre kvaliteter, fyllig

Carmenère, Chile: mörkröd med blå ton, syltig, svartvinbärssaft, grönpeppar, gröna örter, med/med+ syra, med/med+ tannin, med+ alkohol, ofta ny ek i högre kvaliteter, fyllig

Italienska röda
Nebbiolo (Barolo, Barbaresco, Langhe, Gattinara, Ghemme, Valtellina): ljusare röd färg/kan ha brun ton, rödare frukt, körsbär/anis/jordigt/sous-bois/ volatila syror, hög syra, mkt hög tannin, hög alkohol, ny ek i ”modern stil”, fylligt; tannin dominerar avslutet

Sangiovese (Chianti, Brunello, Vino Nobile): ljusare röd färg, rödare frukt, körsbär/te/jordigt, med+ syra, med/med+ tannin, med+/hög alkohol, ny ek i ”modern stil”, fylligt; syran dominerar avslutet

Aglianico: mörkröd, rustika, mörka bär, chark, peppar, läder, jordig, hög syra, mkt hög tannin, med+/hög alkohol, ibland ny ek, fyllig

Barbera: medelmörkröd till rödblå, körsbär, röd o svart frukt, örter, blommigt, jord/svamp, mkt hög syra, med/med+ tannin, med+/hög alkohol, ibland ny ek, medelfyllig+

Corvina (Valpolicella, Bardolino): ljusare röd färg som kan ha blå ton, körsbär/lingon, jordig, hög syra, med+ tannin, med+/hög alkohol, ingen ny ek, medelfyllig-

 

Illustrationer: Maja Norrby