Nordliga ambitioner
Skandinavien har tidigare varit en parentes i vinsammanhang, men tar nu allt större plats på den internationella scenen.
Den etablerade sanningen var tidigare att vin på norra halvklotet bara kan odlas mellan 30:e och 50:e breddgraden, men som en följd av bland annat klimatförändringarna har gränsen snabbt flyttats norrut. I Sverige och Danmark hittar vi nu ambitiösa odlare mellan 54:e och 59:e breddgraden. Samtidigt blir det alltmer problematiskt att producera vin i delar av södra Europa. Värmeböljor, långvarig torka och oberäkneligt väder har blivit en del av vardagen kring Medelhavet.
Det var 1999 som både Sverige och Danmark officiellt erkändes som vinproducerande länder av EU, men först kring 2012 tog den professionella vinnäringen verkligen fart. Norge ligger fortfarande en bit efter. Några få kommersiella producenter hittas främst kring Oslofjorden och längs kusten i Sørlandet.
– Kompetens är en flaskhals för att Norge ska kunna växa som vinland. Vi har mycket kvar att lära, inte minst från våra grannländer. Något som talar för oss är de långa ljusa dagarna under sommarhalvåret som hjälper oss att få mogna druvor, säger John Reidar Mitander från Voie Vin i Kristiansand.
Förutom en stigande årsmedeltemperatur har de så kallade piwidruvorna bäddat för den snabbt växande vinproduktionen i Skandinavien. Genom att korsa Vitis vinifera med exempelvis Vitis labrusca går det att ta fram druvsorter som är motståndskraftiga mot sjukdomar.
– Solaris togs ursprungligen fram för att i Tyskland kunna minska bruket av kemikalier i vingårdarna. En sidoeffekt blev att solaris mognar snabbt och att klasarna därmed behöver kortare hängtid. Det har visat sig passa utmärkt för de skandinaviska förhållandena, säger Jens Heinemeyer som är vinmakare från Rheingau.
Han konsultar även utanför Tyskland och har varit inblandad i uppstarten av flera vinerier i Danmark och även Norge. På hans klientlista finns några av Danmarks ledande vinproducenter, såsom Stokkebye, Ørnberg och Hideaway.
– Faktum är att det är i princip omöjligt att odla solaris i Tyskland numera, sockerhalten och alkoholen sticker i väg, fortsätter han. Men i Skandinavien är det än så länge den enda druvsorten som konsekvent kan leverera full mognad år efter år.
I Skandinavien dominerar således solaris druvbeståndet. Andra hybriddruvor som odlas i mindre omfattning är exempelvis souvignier gris och johanniter för vita viner samt rondo och cabernet cortis för röda viner, och fler druvsorter är på gång. Genom ett samarbete mellan det danska företaget Fastgrapes och tyska Julius Küh-institutet utvecklar man nya hybrider lämpliga för det nordiska klimatet. Målet är att ta fram två till tre nya druvsorter för röda viner innan 2030.
En och annan producent prövar sig fram med traditionella druvor som pinot noir. Jacob Stokkebye gör en omtalad pinot noir blanc de noirs brut nature. Han har samarbetat med Champagne Fleury och det är lätt att se influenserna därifrån i hans mousserande viner.
– Vi lyckas i bästa fall skörda 30 till 75 procent av vår pinot noir. Vi ligger nära havet, har i stort sett aldrig vårfrost och en vind som snabbt torkar upp vingårdarna efter regn. Ändå är det en stor utmaning att odla pinot noir hos oss, säger han.
Jens Heinemeyer är skeptisk till traditionella druvsorter så här långt norrut. Enligt honom är de för känsliga för klimatet. De kan fungera för framför allt mousserande viner i vissa årgångar, men till en hög produktionskostnad och ett ökat kemiskt avtryck i vingårdarna. Det rimmar illa med den inriktning mot ekologisk och hållbar odling som många i Skandinavien praktiserar, menar han.
Heinemeyer får dock mothugg av sin egen adept Anders Ørnberg, som självsäkert och med glimten i ögat konstaterar att ”om 20 år kan den bästa rieslingen i världen komma från Skandinavien”. Och självaste vinmakarikonen Klaus Peter Keller har faktiskt redan gjort försök med att odla riesling i Norge. Djärva visioner har ju trots allt tidigare i historien flyttat fram gränsen för vad som är möjligt.
Ørnberg är inte rädd för att tänka stort. Hans cuvée Paulus är en fatad solaris som för tankarna till meursault och vid vissa årgångar med botrytis gör han dessertviner som tål att jämföras med dem från Mosel.
Ett stort erkännande för skandinaviska viner kom när svenska Kullabergs vin Immelen 2022 serverades vid Nobelbanketten 2025.
– Det är en enorm ära för oss och har gett ett stort intresse efteråt. Tyvärr räcker inte antalet flaskor till alla som vill köpa. Vi planterar nu ytterligare 4 hektar och kommer därmed upp i 26 hektar, det är där någonstans vi vill befinna oss för att kunna möta efterfrågan, säger Victor Dahl, vd på Kullabergs Vingård.
Det är lätt att dra paralleller med England – ett vinland som på tjugo år gått från kuriosa till att producera viner som tas på högsta allvar av vinkritiker. Kanske är det den vägen Skandinavien nu har slagit in på. Danmark var tidigt ute, Sverige accelererar och Norge tar sina första steg. a
Illustration: Beata Boucht
Danmark – med EU:s nordligaste appellation
Det finns omkring hundra kommersiella vingårdar och över tusen hobbyodlare enligt föreningen Dansk Vin. Druvor till vin odlas framför allt på Själland men även på Fyn, Jylland och Bornholm.
Total odlad areal är över 200 hektar där de största producenterna är Dyrehøj i nordvästra Själland och Skærsøgaard Vin på Jylland.
År 2017 utgjordes 52 procent av odlingarna av blå druvsorter, men i dag har balansen skiftat till att gröna sorter står för 51 procent. Solaris är den mest utbredda sorten. Bland de blå druvorna dominerar fortfarande rondo, men sorter som cabernet cortis och cabernet cantor blir allt vanligare.
– Vi har gjort oss av med våra rondostockar. Det blev helt enkelt lite för tråkiga viner, säger Jacob Stokkebye på Stokkebye vingård.
Eftersom Danmark saknar detaljhandelsmonopol har de flesta större producenterna flera ben att stå på, det är vanligt med gårdsförsäljning, webbutiker, restaurangrelationer samt egen restaurang- och besöksverksamhet.
– Den största utmaningen är att få konsumenterna att bli intresserade av danskt vin. För mig är restaurangerna det bästa sättet att nå ut. Många kommer till oss efter att de druckit våra viner på krogen, säger Lise Barfod på Barfod Vin.
Den tydligaste markören för danskarnas höga ambitioner kom 2018, när Skærsøgaard Vin på Jylland fick PDO-status för vinregionen Dons i dalen innanför Kolding fjord. Det är nu EU:s nordligaste appellation.
Sverige – där gårdsförsäljning gjort succé
Enligt färska siffror från föreningen Svenskt Vin finns det 55 kommersiella vingårdar och cirka 200 hobbyodlare i Sverige. Vingårdarna återfinns framför allt i Skåne men också i Halland, Östergötland, Mälardalen, Öland och Gotland.
Total areal i kommersiell odling är 230 hektar. Solaris står för 58 procent av arealen och tvåa är souvignier gris med 8 procent. Bland de blå druvsorterna dominerar rondo. I liten skala odlas även traditionella sorter som till exempel pinot noir.
22 av Svenskt Vins medlemmar började med gårdsförsäljning när det blev tillåtet förra året, fler väntas följa under 2026. Gårdsförsäljningen står redan för 45 procent av försäljningen hos vingårdarna. Enligt en enkät planerar 44 procent av vingårdarna expansion under de närmaste två åren.
– Jag ser tre förklaringar till framgångarna för svenskt vin. Solaris passar oss väl, tekniken har blivit bättre samtidigt som vi har blivit skickligare på processerna i vingårdar och källare. En trång sektor är att det är brist på druvor. Vi skulle gärna se att jordbrukare odlar druvor som våra vingårdar kan köpa. Men med nuvarande regler är det olyckligtvis inte tillåtet att vid gårdsförsäljning sälja viner som gjorts på köpta druvor, säger Sveneric Svensson på Svenskt Vin.
Norge – odlar allt längre norrut
Det är svårt att uppskatta hur många hektar vin som odlas i Norge, här pratar man hellre om antal vinstockar än areal. Vinnäringen är småskalig och även om det finns en hel del hobbyodlare är det endast några vinerier som kan kallas professionella. Grubbestad gård i Sandefjord samt Voie Vin i Kristiansand och Hebnes vingård i Sandsfjord är framträdande producenter.
– Vi hoppas på att gårdsförsäljning ska bli tillåtet, och en hel del tyder på att vi rör oss i den riktningen. Det skulle vara ett stort lyft för norsk vinnäring, säger Albert Schamaun, vice ordförande hos branschföreningen Norske Druedyrkere.
Solaris står för cirka 60 procent av odlingarna och rondo är den vanligaste druvan för röda viner. En hel del försök pågår även med traditionella druvsorter som pinot noir och riesling.
De flesta vingårdarna är lokaliserade i södra delen av landet, men det pågår även vinodling så långt norrut som i Sognefjord som ligger på den 61:a breddgraden.
Fakta: Solaris
Grön hybriddruvsort som skapades 1975 i Freiburg. Det är en korsning av merzling och GM 6493. Solaris tillhör gruppen piwidruvor (pilzwiderstandsfähige rebsorten), vilket innebär att den är naturligt resistent mot svampsjukdomar som mjöldagg. Detta gör den idealisk för ekologisk odling då behovet av besprutning minskar. Druvan mognar tidigt och kan vid varma årgångar få hög alkoholhalt.
Vinerna är ofta aromatiska med distinkt syra och noter av fläder, krusbär, gröna äpplen och citrus. Solaris är en mångsidig druva som passar till torra stilla vita viner, med eller utan fatlagring, samt mousserande viner och söta viner.