Domaine Louis Michel

Text och foto: Rickard Albin

Jean Michel började odla druvor och producera vin 1850. Firmans nuvarande namn kommer från hans son, Louis Michel, som sedan efterträddes av hans bror, Jean-Loup Michel.

Idag drivs vinhuset av Guillaume Gicqueau-Michel som vi har träffat många gånger genom åren då vi har besökt Chablis och Les Grands Jours de Bourgogne. Han är brorson till Jean-Loup Michel. Men Guillaume föddes inte in i vinvärlden i Chablis. Han började sina dagar i Paris där han studerade ekonomi och sedan arbetade han bland annat med kommunikation. När han fick tid över och när det var dags för vinskörden åkte han till Chablis för att jobba med familjen. Det var inte förrän 2006 som han flyttade till Chablis där han började arbeta tillsammans med farbror Jean-Loup.

Ägaren Guillaume Michel


Fram till skörden 1969 jästes och lagrades vinerna på begagnade ekfat, men från årgång 1970 använder man ingen ek alls. Samtliga viner jäses och lagras sedan dess på rostfria ståltankar i många olika storlekar för att få en så ren och terroir-transparent stil som möjligt.

Egendomen omfattar 25 hektar vingårdar, huvudsakligen från vänstra sidan av floden Serein, i dess flödesriktning. Vinstockarna är i genomsnitt drygt 45 år gamla, vilka har odlats ekologiskt under lång tid. Hela 65 procent är grand cru eller premier cru.

Man har samma vinifiering för samtliga viner förutom lagringstiden sur-lie och korkförslutningen. Druvklasarna pressas hela och efter 12–18 timmars kyld sedimentering av fasta partiklar startar jäsningen, vilken sker vid cirka 19 grader och med naturlig jäst för att behålla terroir-karaktären. Efter 2–3 månader börjar sedan den malolaktiska jäsningen. Vinerna rackas normalt i slutet av januari.

Kylstabilisering hos Domaine Louis Michel


Guillaume berättar att det finns ett optimum för hur länge ett vin ska ligga sur lie. Ligger det för länge finns det risk för att vinet blir platt. Petit chablis och chablis får vila mellan 6 och 10 månader på jästfällningen och har Diam-kork. Premier cru-vinerna får vila mellan 12 och 16 månader på jästfällningen och har naturkork, liksom grand cru-vinerna som får vila mellan 18 och 24 månader på jästfällningen.

Louis Michel har vinstockar i tre olika grand cru: 1 hektar Vaudésir, 0,5 hektar Les Clos och 0,5 hektar Grenouilles. 14 hektar av gårdens vingårdar är fördelat i premier cru-gårdar, 5,25 chablis och resterande petit chablis.

Chablis har totalt 47 climat som kan namnges på etiketten. 40 climat är premier cru med 24 på vänstra sidan och 16 på högra sidan om Serein, där även de 7 grand cru-lägena finns. Ett climat är ett område som har speciell jordmån, topografi, solexponering etc som är särskilt fördelaktig för vinodling. Dessa parceller har identifierats och namngetts under århundraden. Redan 1537 använde man beteckningen climat på klostret Pontigny i Chablis och 1935 offentliggjorde INAO användningen av termen "climat" i hela Bourgogne. Det blir allt vanligare att vinfirmorna sätter ut dessa climat, eller underappellationer, till den mera välkända vingården.

Två av mina favorit-climat är Butteaux och Fôrets, som ligger i södra respektive i mitten av den mer välkända premier cru-vingården Montmains. Namnet Montmains refererar till ett medelstort berg som är lägre än de två närliggande topparna. De svala vingårdarna har antingen sydostlig eller nordostlig exponering, vilket kräver längre mognadstid och därmed en senare skörd. Louis Michel började vinifiera dessa båda utmärkta climat separat från 2004.

Guillaume berättade vid ett tillfälle att detta är ett av de bästa ställena för att hitta bra exempel på Kimmeridgian-jord och de miljontals fossilerna däri. Louis Michel producerar sedan 2005 två olika etiketter av Butteaux, båda i sydostligt läge, med ett tunt toppskikt av röd eller vit lera ovanpå ett massivt lager av Kimmeridgian. ”Butteaux”, med cirka 60 år gamla stockar har röd lerjord, medan ”Butteaux Vieilles Vignes” med crika 70 år gamla stockar har vit lerjord.

Namnet är passande eftersom "butte" betyder toppen av en kulle. Det grunda jordlagret och det svalare mikroklimatet ger generösa viner med en härlig mineralitet med inslag av flinta och en utmärkt lagringspotential. Namnet på min andra favorit-climat – Forêts – indikerar fanns det här tidigare en skog. Redan på mitten av 1300-talet omnämndes detta climat, men då hade man redan röjt skogen för att odla vin här.