Bordeaux på bordet

Vi ses på restaurangen och vinbaren The Hills på Söder i Stockholm en helt vanlig tisdag. Framför Mats Sterneby står ett glas med omkring sex centiliter rödvin. Jag ber honom gissa vad det är. Efter lite snurr, sniff och sörpel har han sitt svar redo: en ung, enklare bordeaux. 

– Jag skulle gissa att den är driven av merlot, för den är mer ”juicy” än kraftig och sträv. Det är ett trevligt, tillgänglig vin att dricka över ett samtal. Bordeaux kan ju faktiskt vara ett snackvin också, säger han. 

Mats har förstås helt rätt. Det är en Château Larrivaux från byn Cissac-Médoc i Haut-Médoc, årgång 2016. Med sina 53 procent är merlot dominerande. 

Drickbarheten har ökat

Kanske är vinet talande för utvecklingen i Bordeaux under de senaste decennierna. Vinmakarna har lyssnat in marknaden och erbjuder i dag vin av god kvalitet i hela prisspannet från 150 kronor och uppåt. 

– Vinerna är drickbara redan från början, även om jag själv föredrar mogen bordeaux. Tack vare lägre temperaturer vid jäsning och en tidigare övergång till fat har man lyckats behålla mer syra och fräschör. Du behöver alltså inte nödvändigtvis vänta i 20 år på din flaska. Med två tre timmar i karaff är det unga vinet njutbart, menar Mats. 

Själv fastnade han för området redan som 20-åring när han fick en flaska 1983 Château Margaux och en låda 1985 Château Gruaud Larose av sin pappa. Han gick tidigt med i Munskänkarna, vilket gjorde att han fick möjlighet att prova mycket vin. 

– Men jag kom alltid tillbaka till att viner från Bordeaux både hade komplexitet och kraft, medan andra viner mer var vad de var. 

70 procent säljs som primör

Sedan några år tillbaka besöker Mats årligen ”Bordeaux en primeur” – den franska regionens motsvarighet till att sälja skinnet innan räven är skjuten. Traditionen är från 1700-talet och handlar om att säkra slottens ekonomi genom att ta in kapital innan produkten är helt färdig för marknaden. 

Under de senaste decennierna har organisationen Union des Grands Crus de Bordeaux stått för samordning genom att arrangera provningar tillsammans med de främsta slotten, för närvarande 131 stycken. På så vis blir det möjligt för vinhandlare från hela världen att komma dit och få en försmak av årgången – och köpa av den. Omkring 100 vinskribenter deltar också varje år, varav Mats alltså är en. 

Vid dessa tillfällen säljs omkring 70 procent av volymerna av de bättre slottens vin, vilket gör att det är stor prismässig skillnad att handla efteråt när mycket mindre vin finns kvar. 

– Många av vinerna stiger 40 procent i pris med anledning av höga betyg från ledande vinskribenter. Paradoxalt nog förs det just nu diskussioner kring vin som investeringsobjekt. Producenterna vill att deras viner ska konsumeras, inte köpas som investeringar. De vänder sig mot att bordeaux säljs som samlarobjekt på auktioner världen över för hutlösa priser, berättar Mats. 

2020 är högra strandens år

Den senaste årgången som provades var 2020 – ett år som präglades av den långa perioden av torka under våren, vilket gav omkring 10 procent lägre volym än normalt. 

– Druvmaterial från lerjordar klarade sig bättre, eftersom leran håller vatten längre. En generalisering är därför att merlotdrivna viner från högra strandens lerdominerade jordmån är ett säkrare kort, jämfört med vänstra strandens grusdominerade jordmån. Men äldre stockar med djupare rötter påverkades mindre, så det finnas helt klart variationer, menar Mats.  

En nyckel till att prova unga viner och identifiera vad de kommer att bli är att man har druckit ganska många gamla. Det har Mats haft förmånen att göra. 

– Det handlar om att veta vad man letar efter: om balansen mellan frukt, syra och strävhet, men också subtilare komponenter. 

Mats Sterneby

Ålder: 48 år

Bor: Stockholm

Dricker helst: Bordeaux

Munskänkarna- och andra vinkurser: 1-betyg

Favoritkombination vin och mat: Dovhjort och mogen Saint-Émilion