Alentejo runt
Efter ett besök på vinbaren Cork i Gamla stan i Stockholm bestämde jag mig – Alentejo skulle bli målet för min nästa vinresa. Här möts gammal och ny vinmakarteknik, dessutom finns en uppsjö av inhemska druvor att utforska.
Från Lissabon går det snabbt att ta sig till Alentejo. Jag tog omvägen över Setubal och besökte två stora tillverkare av moscatel de Setubal: Bacalhoa och José Maria de Fonseca. Den senare mest kända för varumärket Periquita.
Vidare färd in i Alentejo mot staden Beja. Här finns en salig blandning av korkekar och olivträd som nyplanterats i prydliga täta rader efter problem med olivskördar i Spanien. Alentejo är Portugals till ytan största region med en population på fyra procent av landets befolkning.
Norr om Beja i den lilla staden Vila de Frades finns Ruben Honrado, som gör vin som på romarnas tid i stora amforor lokalt talha. Cella Vinaria Antiqua (Historic Wine Cellar) öppnade hösten 2018 och är inhyst i ett hus som historiskt fungerat som vinkällare.
Huset och vinkällaren har varsamt återställts till sitt ursprungliga skick. Man känner verkligen historiens vingslag i denna källare uppbyggt av romerska valvbågar.
Allt arbete är manuellt, från skörd till flaska. Amfororna är inköpta lokal från familjer, som haft som tradition av att göra vin själv. Denna tradition har dock avtagit på senare tid, men finns kvar hos enskilda familjer. Honrado Vinha da Talha för traditionen vidare. Amfororna finns bara som begagnade och nytillverkas inte. De rymmer 500–1 000 liter.
Hela druvklasar plockas manuellt i små korgar som töms i amfororna. Manuell pigeage, vilket ger en lite oxiderad ton, görs särskilt på yngre viner. Spontanjäsningen pågår i cirka åtta dagar, sedan förs vinet över för lagring i en annan amfora.
Ruben Honrados föräldrar driver en restaurang i samma hus och har hans viner på vinlistan.
Norr om staden Evora, som är huvudorten i Alentejo finns Fitapreta Vinhos, startad av António Maçanita i ett palats från medeltiden. António har på kort tid nått stora framgångar och finns representerad på Systembolaget, bland annat med ett så kallat talhavin. Fitapreta gör fantastiska vita viner på många rara druvsorter såsom alicante branco, trincadeira, antao vaz och arinto för att nämna några. Bland de blå druvorna är tinta carvalho en ny trevlig bekantskap. Hit har också baga druvan hittat, som nästan bara finns längre norrut, till exempel i Bairrada.
José de Sousa håller till i staden Reguengos använder lagares i rostfritt stål. Fottrampning och den begynnande jäsningen kyls ner av kallt vatten runt om. Druvsaften pumpas sedan över i antingen ståltankar eller talhas för jäsning. De bästa och dyraste vinerna framställs i talhas. Jäsning i de 100-åriga lerkrusen kyls genom sprayning av vatten fyra gånger per dag.
Här är druvan grand noir vanlig. Den är härdig mot såväl sjukdomar som kyla och är en korsning mellan petit bouschet och aramon noir. Den förekommer sparsamt i Spanien, Frankrike och Portugal där den påstås vara synonym med baga.
Vinprovning av nio viner med vinmakaren, framställda på olika sätt. Allt ifrån fottrampade, jästa i talhas (lerkrus) och/eller lagares, ståltankar, fatlagring i nya franska fat. Ett av vinerna finns tillgängligt i Sverige: José de Sousa Mayor på druvorna grand noir, trincadeira och aragonez.
Jag besöker också João Portugal Ramos i staden Estremoz. João Portugal Ramos berättar att han började arbeta som önolog åt andra 1980. År 1990 startade hans egen vinproduktion med fem hektar vingårdar till en början.
I dag äger han egna vingårdar, men köper även in druvor från kontrakterade odlare. På hans mark runt om Estremoz odlar han framför allt inhemska druvsorter som trincadeira, aragonez, castelão, touriga nacional, roupeiro och arinto, men även en liten del franska druvsorter som cabernet sauvignon och syrah. Ramos äger även vinmark i Douro där han bland annat framställer vintage port.
Ramos använder lagares av marmor som fottrampas av mänskliga eller maskinella fötter för sina bästa viner. Mest känd är han kanske för Vila Santa.
Sista stoppet blev hos Quinta da Plensel, en småskalig vingård som startades av tre kvinnor med Dorina Böhm-Lindemann som drivande och med passion för vinmakning. Hennes nisch är att göra endruvsviner på de inhemska sorterna, vilket är ovanligt i Alentejo. Hon möter dock motstånd, eftersom traditionen påbjuder blandningar.
En stor del av hennes inkomst kommer från försäljning av amrikanska rotstockar, som hon odlar fram i sin egen vingård.
Hos Quinta da Plensel provade jag bland annat endruvsviner på trincadeira, tinta barocca, touriga nacional och touriga franca – en ovanlig men intressant provning.
Foto: Göran Sjöblom