5 x franska vintrender

Skrivet av: Caroline Edgren

Vad händer i det mest klassiska vinlandet av alla? Munskänkarna ser till att du hänger med i de största trenderna.  

1. Friskt och fräscht

På global nivå har vi under de ­senaste åren trendmässigt rört oss mot ­lättare viner som erbjuder fräschör och ­markerad syra, och vad gäller rött är låg strävhet en preferens på uppåt­gående. Kriterierna stämmer väl in på Jura och Savoie, men det begränsade ut­budet har skapat kaos med prisbilden – i ­synnerhet på viner från producenter som haussats av naturvinskramarna.

Som väl är finns även Loire med en rad appellationer som levererar på friskt och fräscht. Likaså har Beaujolais örtiga, lättgillade rödvinsstil vunnit mark. Det beror på att det i båda fallen fortfarande är möjligt att köpa vingårdsmark för rimliga pengar, ­vilket skapat en hög densitet av unga vinmakare som drivs av experimentlusta och ambition. I stor utsträckning har de dessutom hållbarhet högt upp på agendan, något som ligger i linje med vinkonsumenternas önskemål.

2. Terroirism de luxe

Är du osäker på vad begreppet naturvin egentligen innebär? Du lär inte bli klokare på en alternativ beskrivning som ”minimal intervention”, ­eftersom inte heller det innebär några tydliga riktlinjer. En grov förenkling är att det handlar om att lägga sitt främsta ­fokus i vingården i stället för i vinkällaren. Och allt fler franska vinmakare ­väljer att jobba just så, fast med olika tolkningar av vad det innebär. Gemensamt för dem är att det specifika ursprunget – terroiren – lyfts fram och i stället för att blanda druvor från olika vingårdar har enskilda lägen hamnat i fokus.

Önskan om att låta platsen tala visar sig också genom att en del vin­makare helt undviker tillsatt jäst, ­liksom experimenterar med alter­nativa ­­jäs- och lagringskärl som amforor, ­cementägg och glasdamejeanner.

Så kallad reduktiv vinmakning, där man undviker kontakt med syre ­under vinmakningsprocessen, är en ihållande trend. Vissa har dock redan börjat frångå principen, eftersom det kan ge upphov till en oangenäm doft när flaskan öppnas.


3. Tulpanfeber i Bourgogne

Säg den vinälskare som inte får ­något drömskt i blicken när ­Bourgogne kommer på tal. För de allra flesta har det tyvärr blivit något av en ­oupp­nåelig dröm att få prova de mest ­omsusade ­vinerna från Grand Cru-­lägen, eftersom prisnivån ligger ­skyhögt. Detta gäller förstås även utbudet på den svenska marknaden. Enligt Johan Larsson, Systembolagets inköpare av vin från Frankrike, har allt med ­ursprunget Bourgogne som lanserats i tillfälligt sortiment flugit av hyllorna. Han jämför till och med situationen med 1600-talets holländska tulpanmani.

Hajpen har bidragit till att fler, i synnerhet yngre, vinbönder i Bourgogne har sett värdet i att vinifiera själva i stället för att sälja sin frukt till koop­erativen. Samtidigt vänds blickarna mot de mindre namnkunniga delarna av Bourgogne där kvaliteten är hög – och priserna fortfarande på en ­rimlig nivå. Bra pang för pengarna får du till ­exempel med vin från relativt nyetablerade producenter i ­Mâconnais i södra Bourgogne. Kuriosa i sammanhanget är att chardonnay sägs härstamma från just Mâconnais. Här finns till och med en by som heter så. 


4. Champagne tappar

Under pandemin cementerades bilden av svenskarna som ett champagne­älskande folk. Medan vi ­kurade skymning dygnet och året runt ­passade vi på att unna oss. Viner i detta lyxsegment sålde som smör.

Det gråmulna ekonomiska väder som präglat det senaste året har dock gjort att intresset falnat. Försäljningsvolymen minskade faktiskt på samtliga stora exportmarknader ­under förra året och allra sämst gick det för ­prestigechampagne och rosédito. Även under detta år fortsätter efterfrågan att minska. Här i Sverige tröstar vi oss med bubbelskålar i exempelvis cava, crémant eller prosecco.


5. Prisjustering i Bordeaux

Under en rad år har priserna på bättre bordeaux stigit så mycket att mark­naden reagerat på det mest negativa sätt man kan tänka sig, nämligen med att sluta handla. Det har resulterat i att den franska regeringen lagt enorma summor på att förhindra en ekonomisk kollaps i regionen, både genom att se till att överskottsvin omvandlas till såväl biobränsle som parfym och genom att få vinbönder att rycka upp sina vingårdsplanteringar.

2024 års ”en primeur”-kampanj, det vill säga den period när producenterna förhandsvisar och -säljer den senaste årgången, präglades av en ögonbrynshöjande prisjustering. I genomsnitt handlade det om en 20-procentig minskning jämfört med föregående år – i vissa fall till och med 40 procent ner i pris.

Framtiden för bordeaux-­älskare torde därmed se ljus ut, även om ­priserna kommer att justeras på andrahandsmarknaden. Just nu är tillgången på bordeaux god, vilket innebär att vi har ett hyfsat utbud via Systembolaget, framför allt i det tillfälliga sortimentet.